Annons


En Dag På Stan


Råda Gelato (Linnéplatsen) finns flera jättekrämiga veganvänliga sorbésmaker att välja bland. Favoriten för både mig och Simon var helt klart choklad (!) Den är SUPERkrämig och MEGAchokladig <3

Little Meats (också i Linné) finns en jäkla god svamptaco för oss veggos. Big Time: MUMS!!

Annons

Simon skate:ade och hade det gött medan jag tog en liten kaffe tillsammans med fina Tara. Hon är bossen på MAC på Åhlens City här i Gbg så vi träffades på MAC kick-offen för två år sedan i Köpenhamn

img_7498.jpg

 

När en inte kan jobba ordentligt (pga dep) får en liksom anstränga sig för att inte bara ligga inne och inte göra något. Nej, jag har promenerat en hel del. Fotat fina saker jag sett och hållit min favoritperson i handen rätt mycket. Det är ju ändå rätt nice life. Ja, om en plockar bort vad som pågår i mitt huvud och mitt bröst till stor del. Ja, då är det bannemig jäkla fucking fint.

Men nej, jag har alltså blivit så illa tvungen att välja bort två resor. Två resor jag sett fram emot. Speciellt denna nu till Paris. Jag skulle dit med Yves Rocher för att se deras lab och annat skoj. Men min sjukdom är rätt taskig just nu. Fast jag har bestämt mig att det minsann måste bli bättre snart. Idag var jag iaf och pratade med en man. Det hjälpte väl inte direkt, men han skulle i sin tur söka reda på vem som är bäst lämpad att reda ut mina problem.

Mina problem bottnar tyvärr till stor del i sexuella övergrepp mm. Så för att jag ska kunna bli ordentligt bra igen så måste jag ju ta tag i dessa på djupet. Vilket förstås är otroligt svårt. Jag vill inte erkänna det, jag vill inte vara ett offer. Jag vill ju helst vara stark och inte behöva reda ut någonting alls. Meeen, nu är det ju inte så. Och det är ju inte heller ”bara” det som jag kan skylla på. Min lista av missöden kan bli rätt lång. Att allting slog mig nu är ju givetvis pga min stora livsförändring: separation, flytt, rotlöshet (har ju inget eget boende), nytt jobb, mer jobb och ännu mer jobb.

Men äsch, det löser jag på vägen nu snart. Dessutom ska jag träffa en läkare på fredag som kan ge mig medicin. Det känns stort och också lite som ett misslyckande. Folk tycker ju såklart att en inte ska ta något och bara rycka upp sig. Och så kanske jag också tänkt om jag inte visste hur det var på riktigt.

 






Laddar